Breakfast with Scot

Jag såg nyss klart på Breakfast with Scot för andra gången på tolv timmar.

Jag tycker att den är fantastisk.

Den avdramatiserar homosexuallitet på ett sånt humoristiskt sätt.
Ett karl-par, varav den ena jobbar inom sport och verkligen inte vill att omvärlden ska få reda på hans alternativa läggning, blir tvingade att ta hand om en tolv-årig pojke.
En tolv-årig pojke som skulle kunna agera själva personifieringen av en bög.
Det är så härligt att se en homosexuell karaktär som är "straight", kontrasten mot det kommersiella. En gay man som beteer sig precis som en hetro man skulle göra, inget konstigt med det. Inga heta kyssar, inga spontana handhållningar, inga överdrivet känslofyllda kramar eller diskussioner med en kvinnas tigande-men-talade tystnad, inget som stereotypen framställer. Och det som skulle kunna vara gayt ligger fortfarande i gränslandet, för det skulle kunna vara en hetro också.

Jag vet inte om det jag har skrivit makes any kind of sense (och ja, jag använder gärna engelska uttryck när jag är alldeles på väg att somna) men jag tycker helt enkelt om filmer som inte går på steroeotypen.
Det blir så fruktansvärt förutsägbara och  t r å k i g a  . Dock, detta är förstås en egen åsikt.

Jag ska erkänna att jag nog hellre ser på bög-filmer än lebb-filmer, till större delen för att; enligt min uppfattning så är majorieten av lebb-filmerna porrfilmer, en genre som jag tyvärr inte har lärt mig att uppskatta, samt troligen inte kommer att göra någonsin. Dock erkänner jag att Dålig Uppfostran var lite av det mer ogenerade lagret i min book of records, och Another Gay Movie var inte ens värd att se slut på.
Jag har sett Fucking Åmål på lebb-sidan, och den gillade jag, men Mulholland Drive var riiiktigt sjuk (på ett skumt inte hett sätt).
Måste också konstatera att ***** ******* nog var den sämsta film jag någonsin sett, så dålig att den inte ens var värd att skriva ut namnet på. Jag tänkte dock att det var värt att skriva antalet bokstäver, ifall någon utav er också känner igen beskrivningen.

Men nu är det läggdags.


Tack för ordet.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0