Beautifuckingworld

Jag har bara fyra arbeten som måste göras ikväll, sen är jag klar med samhällskunskapen! Yes!
Det känns metal!
Det känns nästan lite skönt att jag blev sjuk, så att jag har kunnat sitta hemma och göra dom utan att känna mig stressad. Med Carmen och allt så har det inte känts som att man har haft tid att sitta ner och fokusera på någonting annat, plus att började bli sjuk redan då.
Nu har jag snytit blod (äckligt men sant) i ett par dagar, men jag är klar i huvudet, även om jag inte känner mig riktigt kry i kroppen. Detta kan dock bero på att jag knappt har ätit någonting...
Jag kommer nog dra tillbaka till skolan igen imorgon, ochdet känns skönt att jag är ordentligt uppvilad.
I morse vaknade jag klockan halv nio (!!!), och jag var supersäker på att klockan var åtminstone halv tolv. Det är nog första gången på hela året som jag har vaknat innan klockan nio utan att mobilen ringer på mig. Det var faktiskt superskönt!

Nu är jag taggad på pappas grillning, och även på att han ska skriva ut min debattartikel så att jag kan analysera den (samhällskunskap).

Jag har hört några fåglar viska att den nya läraren är sämre än den gamla, men nä, det kan jag verkligen inte hålla med om. Visserligen så får vi ingen id på oss att göra klart uppgifterna, men vi går iallafall igenom vad som ska göras på lektionstid, och måste inte sitta hemma och lista ut vad det ska handla om...
Men som sagt så får vi bara en lektion på oss att göra klart våra uppgifter, vilket kan verka lite lite. Men, till lärans försvar bör nämnas att det är hur många lektioner som helst som går bort i och med frilufsdagar och musikprojekt, och det finns inte så många lektioner att slösa på... så att säga.

Äh, jag längtar till solen tittar ut igen, och jag kan gå ut och kasta boll med någon olycklig sate. Det är soft.





Farväl!