Beautifuckingworld

Jag berättade för ett tag sedan att jag hade gjort ett ap-stort misstag, omedvetet och inte med meningen, och har fixat och tänkt febrilt på hur jag skulle lösa det här problemet.
Problemet fick ett drastiskt slut då alla mina lösningar var omöjliga, och problemet hade ingen annan lösning utom att förklara att det inte går.

Så jag ringde till den här föräldern, och förklarade att situationen inte var den optimala
och denne svarade att Det var lugnt, det var ingen fara!

Jag älskar människor som förstår att saker kan gå helt galet ibland!
Även när det går fullkomligt galet!

Jag är så sjukt lycklig och glad och helt otroligt översvämmande UPPÅT!
Det hela har faktiskt legat på mina axlar som ett schok fuktiga filtar, tygnt ner mig likt en kanon fastbunden i anklarna då jag simmar bland fiskarna.

Åw, gud (om det nu finns någon sådan) välsigne sådana människor!
Jag vill bli en sån förälder!

Farväl!