hej hej igen.

Jag kommer precis hem ifrån min granne Miss J, hos vilken vi hade samlats några flickor och sjungit singstar.
Detta var givetvis mycket trevligt, eftersom det aldrig känns fel att slita ut stämbanden lite!

Jag lyckades även låta bli att vakna av min väckarklocka idag, och vaknade tre timmar innan jag tänkte kliva upp. Detta gjorde inte särskilt mycket ändå, som tur var, eftersom jag inte hade någon klockstadig lektion.
Dock hade jag sagt att jag skulle plugga i skolan med några utav mina klasskamrater, och ringde givetvis för att berätta min sena ankomst. Detta verkade dock inte vara någon större fara, och jag skyndade mig långsamt igenom morgonrutinerna, plus att jag handlade frukost, eftersom detta var en bristvara i mitt skafferi.

Väl i skolan lyckades jag skriva svar på två uppgifter av nio, jag känner mig lite stolt, och imorgon satsar jag på att göra ytterligare två-fyra stycken. Jag ska nämligen till skolan imorgon igen, och studera med en klasskamrat.

Annars så lagade jag nog den mest osmakliga mat jag har gjort i mitt liv idag tror jag.
Det blev inte äckligt, utan det var snarare så att det såg superäckligt ut. Jag kokade nämligen fläsklägg (jag trodde att det var kassler i affären och insåg först när jag kom hem mitt misstag...), vilket visade sig se ut lite som en ailienbäbis i en buljong... Men det smakade ungefär som julskinka, så jag klagar inte! Jag hade köpt hela 700g, så det räcker ytterligare två måltider tillochmed!

Nu, mina vänner, ska jag inte tråka ut er med ännu mer text, utan jag beder er nu god natt alles och sammen.


Tack för ordet.

tidsoptimist

Jag är så sjukt trött.

Jag får fixa min introduktion imorgon istället, nu måste jag sova.

... som sagt i föregående inlägg är jag inte världens bästa på att plugga...
Och jag insåg klockan 8 ikväll att oj, jag har inte ätit på 12 timmar! Det var nästan tur att Johan bjöd mig på pannkakor (Ja, som sagt så är det min absoluta favorit-student-mat)och äppelkaka (mums!) annars så är jag inte säker på att jag skulle ha ätit någonting, faktiskt. Det är så sjukt tråkigt att äta själv! Plus att jag tvättade... Jag använde mina sista par rena strumpor idag, så det kändes som att det var dags...

Men idag är det bara 39 dagar till jag flyttar hem igen!
Jag saknar min far och mor som ett ÖS!

Det kom tillochmed en dam och tittade på min lägenhet idag, och det verkade som att hon verkade positivt inställd iallafall!

En allmän tanke i överigt som jag har är hur jag ska lyckas duscha imorgon när jag har tvätt fulla duschrummet... It's a question yet to be answered.........................................

Men nu är det god natt!


Tack för ordet.


omg for I'm in time!

Jag är för första gången i världshistorien i tid för att gå till Taekwandon!

Jag behöver alltså inte värma upp redan på dit vägen (= springa för att hinna i tid...) utan kan i lugn och ro änga mig åt att vanka fram, studera molnen och plantera div. stenar på ditvägen.

... Det vill säga om jag inte fastnar här!

Imorgon kommer det en kvinna och ska titta på min lägenhet, så jag måste skynda som som satan att göra klart mitt arbete! PLUS att jag ska hinna städa!

Men det kommer säkert gå bra, jag får helt enkelt skynda mig. Det som jag är bäst på!


Tack för ordet.


Yeeeeees

Nu ni, nu har jag äntligen läst ut Vetenskapsteori-boken!

När det var 60 sidor kvar i boken så kändes det motiverat att streckläsa resten, trots att det är sjukt tråkigt att trycka in kunskap i huvudet på det viset... Men nu har jag iallafall gjort det, och hoppas att mitt minne hjälper mig leta reda på vart det är jag hittar svaret på hemtenta-frågorna!

Imorgon ska jag dock sätta mig ned med seminariekapitlet, och göra klart det! Det ska vara inne klockan 12 på onsdag, så jag skulle vilja fixa den imorgon så jag inte behöver bry mig om det då utan bara behöva repetera vad det är jag ska säga på seminariet dagen efter.

OKej, det där stycket kanske inte var det mest lättförstådda, men det var ändå inte viktigt. Jag är så sjukt inställd på att få studierna avklarade så att jag kan åka hem!

Inte för att det här stället är fullständigt uselt, utan mer för att nu när jag har bestämt mig för vad jag vill göra så vill jag få det gjort så snart som möjligt.
PLUS, ska jag erkänna, så saknar jag mitt piano och min gura... till det extrema!

Jag fick låna min grannes gura ett tag, men sedan ville han ha tillbaka den och jag förlorade min nya och kära följeslagare. Lena blev lite ledsen, men man kan inte få allt här i världen.

Det var meningen att jag skulle leta reda på ett piano här i Sönnis som jag kunde spela på, men jag har inte lyckats skaffa motivationen nog att springa ned på stan (vilket tar 20 minuter) för att spela piano... Eller, inte nu när det börjar bli kallt iallafall... och inte när jag egentligen borde plugga... vilket jag är SÄMST på.

Jag menar det, jag är verkligen SÄMST på det. Jag kan rätt mycket av psykologikursen eftersom jag gick både psykologi A+½B i gymnasiet, och det mesta är repetition därifrån, men jag satt seriöst men kriminologiboken klockan fem på morgonen då vi hade tenta eftersom jag inte hade lyckats komma igenom allt på ett sätt som jag förstod.

Inte med det menat att jag inte tycker om att plugga, jag älskar att lära mig saker, men jag gillar inte att läsa saker som jag inte kan referera till någonting. Jag gillar när folk skriver på tavlor med olika färger, och ger bildexempel! Mitt minne funkar rätt bra i såna fall, helst ska någon förklara vad det hela handlar om under tiden detta skrivs upp. Men ja, nu när man ska föreställa vuxen så ska man kanske göra det bästa av situationen...´

Jag tror att jag har blivit skoltrött.
Jag brukar bli skoltrött i slutet av vårterminen, precis då allt det sista ska lämnas in och allt som inte har blivit gjort ska bli gjort. Då brukar det kännas lite jobbigt, men man ser i alla fall slutet på det hela.
I det här fallet kan jag inte riktigt se något slut. Det känns som att jag har gått här i en hel termin redan, när jag knappt har avslutat halva...

Dock så måsta jag erkänna att jag tycker att alla våra gästföreläsningar är riktigt intressanta! Jag vill nästan åka upp och gå på alla roliga föreläsningar bara för att lära mig allt!
Undrar om man får det?
Det måste jag kolla upp. Jag vill verkligen lära mig allting, men jag skulle inte fixa lära mig allting på den fart som de kräver här. Inte på ett sätt som jag samtidigt skulle tycka var kul iallafall, tyvärr.


GUD, detta blev ett långt och underbart onödigt inlägg.
Jag vet inte ens om det jag har skrivit verkar vettigt... AJA!


Tack för ordet.

panik

Klockan är tio i sex.

Jag har ingen aning om varför jag vaknade, men det känns som att
någonting inte är som det ska...


... Är du okej?


Det kanske är fånigt, det är troligen ingenting...


Jag hoppas det.


MELISSA HORN <3

Melissa Horn släpte sin nya singel "Lät du henne komma närmre"den 5 oktober.

Klockan 00.00 fanns den på spotify!! Den 3 december så spelar hon på spegeln och jag är så sjuuuukt taggad! Jag vill VERKLIGEN gå på den konserten! Jag tycker hon är underbar!

Hennes texter är lätta men relativt djupa, och på svenska! Många svenska artister skriver så fåniga texter (på svenska) och det är skönt att det finns någon vettig man kan lyssna på utan bli DRIVEN NUTS!

Jag tänker inte bli långrandig, utan jag ska bara rekommendera Kungsholmens Hamn till er allihopa, sen ska jag stänga lappen för kvällen.


Ja, jag vet att det är mycket musik under denna period, men det kommer nog gå över snart! Jag har en musikfanatisk period!

GOD NATT ALLIHOPA!


Tack för ordet.

greeaaat

Idag ska jag plugga.

MEN FÖRST har jag skaffat fram en till bra låt!

Lean on me.

Första versionen är assnygg, synd bara att publiken låter mer än skolklassen ibland... men den förtjänade lite uppmärksamhet enligt mig, och sen har vi orginalet med Bill Withers.

Jag vet, jag har laddat upp himla massa låtar senaste tiden, men det har blivit min ny/gamla grej!



Time Check & Sirens framför Lean on me




Bill Withers - Lean on me

 



Det bör även nämnas att det är samma man som har skrivit Ain't no sunshine, vilken är en utav mina andra favoritlåtar!

Nu ska jag laga mat, sen plugga!


Tack för ordet.


som utlovat

Precis som rubriken på mitt något sena (tidiga?) inlägg indikerar så tänker jag göra någonting som jag har lovat nu.

Jag tänker lägga upp Wonderwall med Ryan Adams! Den är verkligen superskön.

Jag fick ett youtubeklipp med honom av min gode vän El Tomaso och efter en sökning på Spotify så kom den här upp. Det är verkligen en så sjukt fin version av Wonderwall!
Jag vet inte vad jag ska säga, men jag måste ha lyssnat på den i flera timmar i streck vid det här lagret. Den är den perfekta blandningen av mysig och sorglig, för mig, just nu.
Tillräckligt mysig för att man ska må bra av att höra den, och tillräckligt sorglig för att man kan ta till sig den.

Jag är inte riktigt taggad på att lyssna på disco-musik (inte för att jag någonsin är det egentligen, men just nu ännu mindre än annars) och/men sådan här akustisk musik känns helt rätt.
Här kommer den iallafall:

Ryan Adams - Wonderwall

 

Annars så var min tur till Hem väldigt skön. Jag fick plötsligt, av förståerliga skäl, en lucka mellan 11 och 5, och bestämde mig att utnyttja den så effektivt som möjligt... nämligen vid mitt älskade piano!
Jag gjorde en nyinspelning på låten som jag konstant har haft på huvudet sen jag skrev den, och kom på att en annan låttext passade väldigt bra in på en annan låt som jag har påbörjat,  dock inte avslutat. ÄN!


Som tidigare nämnt så blev jag bjuden på middag hos Johan ikväll, vilken bjöd på pasta med tomat-jordnöt-lök-och-morots-sås! Eftersom jag själv inte är, och troligen inte kommer att bli, någon mästerkock så kändes det trevligt att bli inbjuden hos någon annan. Det var även skönt att inte behöva spendera kvällen själv... visserligen så fick jag erbjudandet att sprigna ned på Kåren med några andra grannar, men jag hade redan lyckats blöta ner mina skor så mycket att det inte fanns en tillstymmelse till torrhet i dem, och jag visste inte heller om jag ville spendera mina sista slantar på alkohol... Jag måste handla mat imorgon... S U C K  !
(Det känns även värt att nämna som en liten instickare att jag, när tillfället har givits, även bjudit Johan på mat! Jag håller inte på att hel-snylta på mina medmänniskor... hoppas jag! När jag börjar göra det så kan väl någon vara vänlig nog att slå mig?)

Jag hade även mitt första pass med Mr Ms projekt arbete ikväll. Detta gick ut på att vi gick upp för en  B R A N T  backe, kom upp till ett hus och gjorde några styrkeövningar. Kanske skulle man tycka att det vore jobbigt, men neeeeej! Lena tyckte att det var roligt att öva och träna (även om uppförsbacken höll på att döda henne...) !


Något som är väl värt att nämna om min dag i Viken var att det var mycket trevligt att träffa Gautam och dricka en liten kopp te innan denna nämnda behövde skynda sig till bussen mot dennes hemstad. Det var faktiskt sjukt trevligt att få träffa på honom igen! Jag har saknat hans fullständigt underbara ordvitsar!!
Väl när Gautam hade skyndat iväg så tog det inte så lång stund innan Twins dök upp! Sen drack vi te in på sena natten, och eftersom det var så kallt ute, och mörkt, så offrade jag in en madrass i mitt rum och lät honom sova på golvet! Han var rädd att han skulle hamna under min säng, med lejonen, men jag motstod frestelsen att kedja fast honom där... Hahahahahaha!
Jag skojade såklart!
Det är självklart att jag kedjade fast honom där (in my mind).

På lördagsmorgonen (alltså morgonen efteråt) klev jag upp halv nio med ambitionen att vara hemma hos Tomaso klockan nio. Dock blev min plan lite kullkastad när denna bad mig köpa bröd och juice, och närmsta mataffären låg tjugo minuter bort... men jsg fick lite dispans och lyckades nog vara hos honom till halv 10 (kanske?) . Den extra promenaden gjorde dock ingenting, för väl framme så bjöd han på världens finaste frukost och underbart sällskap!


Rent allmänt kan man säga att det var skönt att snacka runt med mina gamla vänner!


Övrigt kan nämnas att efter middagen med Johan idag så kom Mats över och vi allihopa såg Dog Soldiers, till dess att det visade sig att skivan var jätte-oläslig... Men vid den tiden hade klockan hunnit bli halv ett, och jag ville komma mig hem och ta en liten lur!

Egentligen har jag halvsovit den senaste halvtimmen, men ville skriva av mig innan jag gick och lade mig. Dum som jag är!

Men jag tror inte att jag hade något mer att säga...



Tack för ordet.

bloggblogg

Ojsan, jag fick helt otippat två kommentarer på mina låtklipp!
Lyssnade Sickan, som Jönssonligan hade sagt.

Jag tänkte lägga upp Wonderwall med Ryan Adams, men youtube verkade vilja avbryta tjänsten just för en minut sen... men jag återkommer inom kort!

Ge mig ikväll, eller kolla upp själv på youtube: Wonderwall Ryan Adams! Nu har jag till och med skrivit ut sökordet, nu måste ni kolla upp det! Kanske på spotify, om ni är lika musikintresserade som jag? Eller vänta några timmar så dyker det helt enkelt upp här (Y) .


Nu ska Johan bjuda på middag.

N A J S  !



Tack för ordet.


---

Jag gissar att det är min rädsla som talar.
Call me when you're sober, too.
By Evanescence

Tack för ordet.


---


---

Jag kommer aldrig kunna beskriva det med ord

det enda jag faktiskt kan säga.

Allt. Inget. Det. Allt. Inget. Det. Allt. Inget. Det. Allt. Inget. Det. Allt. Inget. Det. Allt. Inget. Det. Allt. Inget. Det. Allt. Inget. Det. Allt. Inget. Det. Allt. Inget. Det. Allt. Inget. Det. Allt. Inget. Det. Allt. Inget. Det. Allt. Inget. Det.


---

Iron & Wine - The Trapeze Swinger




Tack för ordet.


sanningen.

Sanningen är att jag kommer att hoppa av min utbildning och flyttar hem i slutet av november.

Ungefär femtio procent är för att jag inte orkar med utbildningen (skäl tar jag öga-öga) och femtio procent är för att jag har blivit sjuk (även det föredrar jag att ta öga-öga).

Jag nämner ofta bara ett av skälen men inte för att det är mer det enda, utan för att det känns skumt att först säga: "Nej, jag flyttar hem för att jag är sjuk, men jag gillar ändå inte utbildningen så det gör inget."

Så jag nämner oftast bara en, men jag menar båda.


Sen så kanske ni undrar på vilket sätt jag är sjuk?

Jag tänker inte gå in på några detaljer, men det går i princip ut på att jag inte känner mig hungrig på ett normalt sätt. I nuläget så räknar jag timmar mellan måltiderna för att veta hur mycket och när jag bör äta, medan andra "vanliga människor" känner att de behöver äta.

I förra veckans helg så åt jag i princip ingenting, men tänkte inte på det innan jag , kort sagt, fick ta konsekvenserna av det hela. Inte så att jag fick svimningskänslor eller något, men så att jag rent kognitivt (tankemässigt) inte fungerade.

Tisdagen efteråt åkte jag hem till min far och diskuterade mina möjligheter, och eftersom jag varken trivdes med utbildningen eller skulle klara av att ta hand om mig utan hjälp så bestämdes det att jag skulle flytta hem.

Jag är evigt tacksam gentemot min far för att han är villig att hjälpa mig, och att jag får bo hos honom.


Så snart jag kommer hem ska jag åka till min gamla skola och höra om det finns plats för en praktikant! Förhoppningsvis så får jag den, och kan praktisera där medan jag letar efter något annat jobb.

Sedan planerar jag att plugga en massa distanskurser. En maaaassah distanskurser!

Sedan har jag ännu en sanning att förtälja för eder.



Kungen har tagit en pause...



Men om fem veckor flyttar jag hem.

D-day = - 48.



Tack för ordet.


silent words.

Jag säger inget när jag inte vet vad jag ska säga
eller när jag tror att det inte finns någon mening med att säga det.

Och såna ord är jag fylld till bredden av
men tystnaden sköljer som ett vattenfall över min lägenhet.

KoRn ljuder, men jag lyssnar inte
utan låter dem mest sjunga för att inte drunkna i tystnad.

Det finns inget kvar att göra
än att hoppas
att musiken gör tillräckligt med oväsen för att överrösta mina tankar.

För det finns så många av dem.
Tankarna.

I ett sånt vitt spektrum.
Tankarna.

Men det finns inget skäl att sätta ord på dem
för det skulle inte göra någon skillnad.


Och det finns ingen mening med att säga ord som inte skulle göra någon skillnad.


Tack för ordet.


Her name was Juliet.

Jag är så tacksam över att jag hittade Peter Cincotti.

Han är hur bra som helst, och just Goodbye Philadelphia är så underbar så jag vet inte hur jag ska säga det.
Den är lite som Regina Spektor med One Call, mysig och sorglig på samma gång, i en underbar blandning.

Körsångslägret var trevligt, mycket sång (överraskning!) och sedan en hel del nya människor. Jag ska inte säga att jag var på världens partyhumör, men jag hade nog trevligt större delen av dagarna.
Det kändes dock lite marigt att komma hem till en hög disk... men jag lyckades åtgärda detta relativt snart. Jag lyckades sätta text till den där låten jag hade i huvudet halva helgen OCH spela in den (på mobilen förstås).

Nu är klockan 8, och jag har lovat mig själv att äta och sedan se på Karatekid 1, men jag ska ge er ett smakprov på min nya, underbara artist.

Förutom denna är On The Moon, Cinderella Beautiful och Broken Children att rekommendera (entusiastiskt!).

Peter Cincotti- Lay Your Body Down (Goodbye Philadelphia)





Tack för ordet.

kall acceptans.

Ska jag vara ärlig så såg jag det komma

men jag kan inte låta bli att känna mig sviken

och besviken.


Nu är jag ensam på riktigt.


Tack för ordet.

Slut.

Nu är jag tillbaka i Vallen.

Med mig ifrån far fick jag några paltbullar och lite stekfläsk, så jag hade någonting lätt att laga när jag kom hem. Det kändes skönt att bara behöva slänga in i micron, och inte behöva diska innan man äter.

Jag förstår inte vad det är med mig!

Jag är så sjukt slut.


Jag har sagt det upprepade gånger de senaste veckorna, men det är sant! Jag förstår verkligen inte vad det är som tär på mig så mycket... Visst, jag äter inte tillräckligt nu när jag bor själv, men samtidigt så borde jag väl inte behöva gå och lägga mig klockan tio för det?

Nä, jag tror att jag börjar bli sjuk.

Det måste vara det!


Great.


Jag har ett grupparbete som ska redovisas imorgon, och en tenta på fredag. Visserligen så har jag en granne som har det värre än jag, men det känns rätt så jobbigt ändå... Jag som verkligen inte kan plugga... Jag har aldrig behövt det...

Nu är det inte så att jag tänker sluta bara för att jag inte kan plugga, men samtidigt så är det inte en förmildrande omständighet, om man säger så.

Jag ska läsa 200 sidor till på fredag.

Det borde inte vara någon fara, egentligen, men det är det.
Jag kan verkligen inte sätta mig ner längre än en halvtimme, sen är jag uppe och springer igen.
På väg upp till Vallen idag så läste jag på bussen i säkert två timmar, men nu kan jag inte det, nu när jag är hemma. Jag blir för rastlös, för trött... Det kanske är för att det är för mörkt ute?
Jag vet inte, men jag hoppas på något sånt.


Jag fick för övrigt med mig stämgaffeln ifrån pappa (YES!) och kunde därmed stämma guran ordentligt. Till min stora förvåning så är A-strängen redan så gott som stämd när jag kollar! A-strängen är redan ett A!

Jag kände mig nådigt cool, måhända har jag fått något litet absolut gehör? Ett litet kanske?


Nej, nu ska jag dra mig i säng, och sätta klockan på 7.

Då ska jag kliva upp, ta en tur runt sjön, skriva om vad vi ska prata om imorgon, öva på det, och sedan ska jag (i vanlig ordning) springa mot universitetet.


Tack för ordet.

Vikten i mitt hjärta.

Idag tog jag ett viktigt beslut.

Jag återkommer senare om detta, en annan dag, men det kändes värt att säga det.

Att jag idag, 22 Sept 2009, har tagit ett viktigt beslut.


Att komma hem ett tag var sjukt skönt, och att diskutera mina möjligheter med min far är alltid en superbra idé. Det slutade med att vi gjorde palt (supergott!) och att jag sedan åkte över till Mr Tomaso och njöt av hans sällskap i två och en halv timme, med B&J och psykologi-snack.

Tyvärr(?) trodde jag att jag kunde stanna här nere till torsdagförmiddag, men som det ser ut så måste jag åka mycket tidigare, eftersom min grupp ville träffas och gå igenom vårat arbete innan torsdagen. Detta stör min planering något (trots att min resa var oplanerad så anser jag inte att den var o-värd) och som konsekvens tvivlar jag på att jag kommer klara tentan på fredag.

Dock, bör nämnas att det kommer omtentor (som tur är).


Jag är sjukt slut, och alldeles död i huvudet, men jag känner mig liksom utrensad.
Nu vet jag vad jag ska göra, och hur lång tid jag ska ge det.
Jag har fått en planering.


Nu ska jag gå och lägga mig, och sova ut.
Jag ska upp titidgt imorgon, men jag ska fortfarande sova ut, och sova bort allt som har hängt över mig.
Det känns så skönt när man vet att det man gör är vad som är rätt, just nu.
Just nu så kan jag inte göra på något annat sätt.


Tack för ordet.


Time to reLAX

Åh, jag hade så sjukt kul igår!

Först drog jag och några grannar ner på stan och kollade runt på Bondens marknad (eller något) och de handlade grönsaker och jag fick frenetiskt hålla fast i mina sista kronor för att inte göra detsamma. Det fanns så mycket roligt!

Hembakat jättegott bröd, jumbolökar, tomater... sånt som inte känns så dyrt på marknad men om man skulle sett priserna på affären hade man gått förbi JÄTTEsnabbt.

Men som sagt, det kändes inte särskilt dyrt där!
Det kändes  V Ä R T  !

Iallafall, tråkigt nog så var jag tvungen att springa hem lite tidigare för att jag hade så ont i ryggen, och väl hemma tog jag en spontan tupplur (den var väldigt oplanerad!) men blev väckt en halvtimme senare av att samma-människor-som-jag-sprang-ned-på-stan-med ringde på min dörr. Jag öppnade något sömndrucket och välkomnades ut med en massagetid av en av mina grannar (som tydligen utbildar sig till något liknande) förljande dag (alltså idag), och sedan bestämdes det att jag och Mr Jo-an skulle ha pannkaksparty när jag hade tvättat, och klockan sju skulle det ätas äppelpaj på antidrinkparty, och klockan åtta var det antianti-drink-party hos Mr Danish.

FULL RULLE HELA DAGEN!

Det var supermysigt.


Idag var inte lika mysigt eftersom jag började dagen med ont i ryggen, och när jag väl hade pallrat mig ur sängen så var det en timme innan jag skulle dra till skolan för att  P L U G G A  (sad face). Jag hann slänga i mig två ägg, och sedan rusade jag mot skolgården.

Väl där spenderades fyra timmar med att kolla runt och skriva om Mordbrand, och sedan en jämförelse mellan Polisens arbete de senaste tio åren med The Culture of Controle...
Jag var, som ni kanske förstår, inte särskilt pigg men försökte så gott jag kunde hålla mig igång.

Halv fem var jag dock tvungen att dra, eftersom jag *datta-da-daaa* skulle få massage!

Klockan fem stod jag utanför min grannes dörr och plingade på, varpå jag släptes in, fick dra av mig tröjan och slänga ner mig på en massagebänk.

Tyvärr vet jag inte hur mycket massagen hjälpte min rygg, men nu har jag försökt iallafall och vet det till nästa gång...

Efter en halvtimme var jag dock tvungen att springa iväg, slänga i mig en burk fiskbullar och sedan rusa till träningen.


Sen var jag igång i en och en halv timme, och sparkade och hade mig.
Väl slut (både träningsmässigt och fysiskt) fick jag *datta-da-daaaa* skjuts hem! Det var najs, trots att vi körde in i en återvändsgränd i ett försök att gena... Genväg blir senväg, som dom säger!

Väl på hemväg (till fots) hittade jag en liten padd-kompis! Ååååååwwwwwwwwwwwwwwww........

Jag tog med honom hem, och matade honom och gav den min säng att sova i.



...SKOJADE!

Jag tog bara ett kort, eller tre...


PLUGGTIME!



Tack för ordet.


Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0